kentsdotters.blogg.se

Jag var SÅ glad när jag kom in här.

jag tycker allt är SÅ intressant.

Jag var SÅ glad när jag fick jobb på LF.

jag skulle bli deras nya stjärnsäljare.

 

Men nu. Idag. Några veckor efter mitt första arbetspass. Så vet jag inget alls längre. 

Vi har lärt oss räkna på alternativkostnader.

Jag var övertygad om när jag började här att det är nu livet börjar, jag tar mina första steg på karriärstegen.

Men helt plötsligt ser jag vad jag förlorar.

Jag glömmer ringa min farmor. Min älskade pappa.

Jag kör mitt förhållande rakt ner i botten.

Jag försummar, eller helt enkelt, har inte tid att vara den vännen jag vill vara för mina äldsta vänner.

Jag låtsasskrattar åt alla dryga skämt på jobbet om dom där, dom där som inte är riktigt som dom ska. Bönder. Hillbillys. Kärt barn har många namn.

Människor som jag i vanliga fall skulle stå upp för, vara intresserad av.

Mina värderingar förändras, inte innerst inne, men för att jag ska passa in, vara en ekonom. 

Jag beter mig som att jag är bättre, vi sitter och skrattar åt folk som väljer "fel" väger i livet.

Tycker synd om dom, för att dom inte är som oss.

Jag trodde jag var bättre än såhär.

Men jag undrar var jag kommer hamna.

Kommer jag hamna på ett jobb där vad jag får ut av en kund är viktigare än vad jag kan göra för dom, vem dom är?

Jag vet inte om jag vill det.

Eller, jag vet att jag inte vill det.

Ikväll undrar jag om jag verkligen är rätt, om det är värt det.

Eller om det här kostar mig för mycket.

 

Två veckor kvar i skolan och på jobbet, sen har jag en sommar på mig att fundera.

Vem förvandlas jag till, och är den här vägen verkligen på rätt håll?

Kommer den verkligen kunna göra mig lycklig?

Åh, värmen är här. Sommaren. De bara benen och armarna och förfesterna med kubbspelande.

Att gå hem mitt i natten med sköna människor för att man inte var tillräckligt snabb ut från klubben å haffa en taxi. 

Om två veckor, eller 13 dagar faktiskt, åker de allra flesta härifrån. Några för gott, som tar examen. Några kommer tillbaka om några månader. Och även om jag redan är lite ledsen för det, redan får separationsångesten.

Så har en ny sorts fjärilar börjar sprida sig i magen. 

Fjärilarna för veberöd, för mina fina vänner där. 

En hel sommar framför mig, där jag kan ha de allra flesta på cykelavstånd eller behagligt bussavstånd är mer än jag kan greppa.

Jag längtar efter att få sitta och plugga på uteplatsen hos mamma, eller i uterummet om det regnar.

Efter att få sitta på poolkanten med vänner och isbitarna som klirrar i glasen.

Allra mest längtar jag efter de magiska nätter när vi kommer hem när våra föräldrar ska till jobbet. 

När vi har bara ben och våra converse för att vi inte orkar dansa i klackar en hel natt.

Fan vad jag längtar efter er.

Jag fyller 21 imorgon

har fått ett jobb på länsförsäkringar

äntligen har jag börjat vara en.bra flickvän igen.och tack gode Gud är det inte.försent, han.finns kvar

 

Men jag har insett att jag nått en ålder när folk som.varit en del av min barndom börjar försvinna, bort från jorden.och från mig

 

kombinerat med stress och en liten.envis förkylning tar det.knäcken.på mig

 

På riktigt, tror jag att jag nått en vägg idag, är osäker på om.jag kan bygga en dörr. Ska.sova.nu och vakna till.mitt 21a jordår. Förhoppningsvis är det bättre imorgon. Bra.

 

Förhoppningsvis gör inte sorgen ont i hela kroppen.

 

Du var en god människa, Alla gör misstag. Det enda jag minns är dina skratt och galna upptåg och hur glad du var när jag hoppade ur bilen på er gård. 

 

Jag kan inte sakna dig, jag kände dig inte längre. Men det gör fan ont när en av barndomens hjältar försvinner. Det gör fan ont att tänka på. Ont. 

 

ni sitter på din säng, precis som så många kvällar förut

ni pratar i flera timmar och helt plötsligt ligger ni där i din säng

på tvn rullar sexan och dess kassa mitt-i-natten-komedier

 

ni ligger där, ni har aldrig legat ner brevid varandra förut

så plötsligt är hans mun där, bara några ynka centimeter från din

du lyfter huvudet från kudden för att nå, för att du inte vill ha några centimeter imellan

så vänder han bort huvudet och kollar på tvn

du är förudmjukad

arg

ledsen

sårad

du skäms

vad trodde du?

 

du reser dig snabbt upp med ett ljudligt "OKEJ" för du vet att det inte var en slump att hans läppar var där och att han valde att titta bort

han tar tag i dig, skrattar och jävlar vad sjukt att sexans kassa komedier kan vara så vackra bara för att dom speglas i hans ögon

 

han kysser dig, lägger ner dig på kudden igen, inte en enda centimeter eller milimeter finns nu mellan era läppar

du kan inte få nog

inte han heller hoppas du

där ligger ni tills det är 45 minuter kvar tills klockan ringer för att alla ska upp till skolan och han måste smyga tillbaks in till sig så att ingen får vet

 

du är hans hemlighet

han är din

här var det inte tal om kärlek

här var det bara två tonåringar som inte hade något bättre för sig om nätterna på ett internat i södra sverige

 

det är det som är det fina med kärlek

det kan födas ut vilken situation som helst

 

men detta var inte om kärleken

detta var bara om den allra första kyssen

 

någon gång i början på juni 2009.

i ett rum på ett internat i södra sverige.

Du är 17 år, har hög feber, klockan är runt sex på morgonen.

Din hals har tjocknat igen och du kan inte prata, på sin höjd kan du få fram ett litet pip. 

Du sover djupt.

 

Din mobil vibrerar på sängbordet och du vaknar med ett ryck, trycker på den gröna luren och för den till örat, försöker säga något men det blir bara ett väsande ljud.

 

mansröst i luren "kan du komma och öppna eller vi står här ute utan nycklar"

 

han där i trean. dom har haft sin studentbal. han där vars kompis har pussat dig några gånger i smyg. som smyger in till dig varje natt när dom andra somnat. som du kan prata med om allt mellan himmel och jord och som är genuint snäll. han som aldrig sagt något taskigt till dig bara för att, utan som faktiskt har dom där snälla ögonen som man så gärna vill ska se på en på det där speciella sättet. 

 

du kryper ur sängen, riktigt svettig av febern och smyger ut i korridoren. ner till ytterdörren och öppnar för mansrösten som nyss ringt dig, han stormar in genom dörren, följt av sin kompis. 

dom går ut till köket, du går in på toa.

 

när du kommer tillbaks till ditt rum står han där vid dörren.

"får jag sova hos dig?" säger han

så himla fint att fråga på det där sättet en sommarmorgon i juni

du nickar och han hämtar en kudde från sitt rum och kommer in till dig

 

det är ljus i rummet på det där sättet som det är när man inte har ordentliga gardiner och klockan är kvart i sju en junimorgon

du har feber

han har varit ute hela natten

han håller om dig, alldeles alldeles kall

 

du säger inget. istället ligger ni där.

tonåringar. ingen aning om vart ni ska.

han tar studenten snart och shit vad kommer hända mer er då?

men det spelar ingen roll

 

även om någon hade sagt då att "om ett två och tre år är han fortfarande din"

så hade din mage inte lugnat sig

den hade fortsatt vara full av fjärilar som druckit sig berusade på champange

 

just då är du bara otroligt glad för att den du tycker om mest i hela världen

han verkar tycka om dig med

 

att bli lite arg för att han drar ett sånt där skämt.

ett skämt du egentligen inte blir arg för, utan för att han drar skämtet när han vet

att du egentligen inte uppskattar sådant.

 

att pussa någon som är sur på en, som trycker undan en och säger

"sluta, rör mig inte, släpp, gå härifrån"

men man pussar och pussar och pussar så snart bubblar ett skratt upp

det där skrattet

från hans strupe

från hans hals som alltid luktar så gott och som du älskar att borra in din näsa vid när ni ser gladiatorerna

på fyran på fredagkvällarna och äter lösgodis

 

att vakna och att han vaknar samtidigt och man säger lite sömndrucket

"kan du inte hålla om mig"

och han lägger sig på sin dåliga sida som han sover sämst på och drar dig intill sig

bara för att han är glad för att han får ligga där med dig

 

att vilja göra slut

för att det är så jävla jobbigt att sakna

för att det finns så mycket av ett bra förhållande som man missar genom distans

men att förstå att det enda tänkbara alternativet är med honom

 

att bli sådär arg som man bara kan bli på honom

så arg att man faktiskt bokstavligt talat tänker

"det är idag jag blir skyldig till mord" 

men sen kan två armar som smyger upp bakifrån och som kramar en trots att man säger "gå"

göra allt bra igen

för att dom sitter på den man nyss ville mörda

 

att veta att man kan skrika

"idiot" "dra då" och "fan jag vill inte mer nu"

och veta att han stanna på insidan av din lägenhetsdörr

för att han vet att du älskar honom precis lika mycket som han älskar dig

och att du bara säger så, för att du är dum i huvudet precis just då

 

att komma hem från en tenta

och han har städat i din lägenhet, dammtorkat, dammsugit och plockat undan

försökt bädda på samma sätt som du själv brukar göra

och trots att det är ett skrynklig överkasst och dåligt instoppade lakan så

är det finare än när man gör det själv

för att han gjorde det för att försöka göra en glad

 

när han hoppar upp på ens cykel med knappt nån luft i hjulen

trampar till ica i blåsten bara för att köpa cider till maten för att du glömt

när han gör det för att dina förberedelser ska bli precis så perfekta som du ville

 

när han ringer din farmor, farfar, låtsasfarmor och hör hur det är med dom

när du glömmer 

 

när han inte skickar godmorgonsms och du nästan börjar gråta

för att han inte tänkt på dig den morgonen

"vill han göra slut nu? vill han inte ha mig mer?"

 

när han ringer på kvällen. utan att ni bestämt att ni ska höras. när ni tjaffsar för att ni har så lite att säga till varandra. när han lyssnar på dina timslånga utläggningar om israel-palestina, eu:s traffickingpolitik och vilken klänning du vill ha. när han säger till din mamma att lugna sig när du druckit för mycket och hon är arg. när han håller om dig när du har fyllefrossa och han är nykter. när han säger förlåt det första han gör när han vaknar dagen efter att ni somnat osams. när han bara är där. när han är din. när han är sig själv. när han låtsas vara någon annan för han tror det är det du vill. när han inte har duschat. när han har handduken virad runt höften. när han behöver klippa sig. när han är nyklippt. när han är tjurig. när han är snäll. när han fiser. när han är romantisk. du älskar alla sidor av honom. du älskar honom till och med när du hatar honom.

Jag vaknar. Jag gör mig i ordning.

Jag går till skolan. 

Jag går hem, jag äter lunch.

Jag går tillbaka till skolan.

Jag går hem. Jag äter middag.

Jag går till gymmet.

Jag går hem. Jag duschar.

Jag går och lägger mig. 

 

Där imellan hinner jag med vänner, tvtittande och en hel jävla massa. 

Jag vet inte hur, men jag känner att mitt livspussel är på rätt håll.

Jag är dålig på att vara här, jag finns ibland på kentsdotters.blogg.se/feelgood

 

ibland finns jag ingenstans.

 

Men det är det som är charmen med att vara tjugo och plugga.

Ibland kan man försvinna i ett kaninhål bara för att komma tillbaks efter ett tag och säga

"I was here all along, where were you?"

Well, det går ju sådär med uppdateringarna. skärpning skärpning skärpning. 

 

Idag är lucia. Hemlängtan till veberöd något så fruktansvärt. Ett julpyntat hus. Luciatåget i kyrkan på kvällen.

Istället sitter jag här, tentor imorgon som jag är dåligt förberedd på. Kommer bli omtentor där är jag redan säker på, men det är okej. Man kan inte vara på topp alltid antar jag. Det enda jag tänker på när jag pluggar är hur jag vill hem, träffa släkten. Mysa i en stickad fin vit tröja på julafton.

 

Men det enda jag tänker på är att fixar jag inte detta försvinner framtiden jag så gärna vill ha. Misslyckas jag nu kommer jag aldrig sluta skämmas. Jag. får. inte. misslyckas. Kan. Inte. Misslyckas. Snälla. Ekonomistyrning. Fastna. NU. NU. NU. NU. NU. NU. NU. NU.

 

Här är tjugo minus, rimfrost. Så himlahimla fint. Jag har fått julmysigt i min lägenhet. Jag är så himla nöjd med livet, fast att det just nu är sjukt tungt. Hoppas det bara är kvinnlig business som spökar. 

 

Näääääääää, dags att försöka plugga igen. Herå lovers. Jag saknar eeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer. Så jävla mycket.

Lååång frånvaro. Tenta x2 och uppstart av ny kurs som la i högsta växeln direkt är vad som hänt. Tentafest har också hänt! Och så har jag trixat lite med grupperna på nya kursen och har blivit adopterad av internationella ekonomi - klassen eftersom dom jag pluggar bäst med går där. Har även fått mitt första VG på högskolan. Vilket kändes otroligt jävla bra. Första stora arbete och det bara BAM går sådär som man vill.

Om jag är nöjd med livet? Jag är så jävla nöjd. 

 

Två bilder från tentafesten som ägde rum i lördags efter tenta nummer två: 

 

och eftersom jag ändå slänger in bilder kommer här en från en förfest här: 

 

det är en stressig tid nu. varenda minut är planerad och man måste verkligen ta sig tid för att göra kul grejer.

väga upp en festhelg med tolvtimmarsplugg i en vecka. Men fan vad det är värt det. Så. Jävla. Värt. Det.

Men relationer blir lidande. svårt att återkomma på sms hela tiden, svårt att ringa, lyssna och ta sig tid att analysera händelser i andras liv. Man blir en dålig vän när man är bra på annat håll. Känner mig lite som tjejen i no strings attached: " What I need is someone who can be in my bed at three in the morning and fuck me and who doesn't get mad when I don't have the time to have breakfast in the morning" 

 

Men om elva dagar är tentorna gjorda. då har jag nån vecka att andas på innan det blir stressigt igen. Hä hä. 

Sitter här och lyssnar på OutKast gamla godingar Hey ya och Ms jackson, bra skit!

Funderar på hur mitt liv är nu.

Lägenhet, bästa möjliga jävla utbildningen jag kan få.

Fina vänner back home, fina nya vänner här.

Fin pojkvän, den bästa.

Funderar på vänner. 

På det där med kärlek.

Jag är liksom kär i mina vänner. Jag horar inte ut min kärlek all over the place hur som helst. 

Nej, ni ska vara genuina. Snälla. Jordnära. Medmänskliga. Ha nära till skratt. Ni ska ta fram den där känslan i mig.

Ni är inte många som lyckas. Men dom som gör det blir fan aldrig av med mig.

 

Fan vad bra ni är. Fy fan vad bra ni ÄR. Varit, är, kommer vara. SÅ. JÄVLA. BRA. 

I veberöd har jag världen bästa gäng.

Här har jag världens goaste tjejer. Ni vet när man känner sådär att man hittat vänner som bara raktigenom vill väl? utan baktankar? utan att bli sura, som kan sätta sig själv och sina vänner i första rummet? När man känner att man tillhör. 

 

Jag får sms när dom frågar när jag kommer hem.

Hem.

Det här är mitt hem.

Och dom är min familj.

Och dom får mig att känna den där känslan.

Dom ger ordentliga kramar. Jag känner mig trygg. Dom är så jävla kloka och när vi pratar om djupa saker blir jag så jävla imponerad av hur dom kan uttrycka sig och resonera.

 

Jag tänker på er i veberöd. När vi är ute och dansar här. På era skratt, på era dancemoves, på era kramar och pussar och kärleksförklaringar om hur bra vänner vi är. Och visst fan är vi det. tänker på hur era sms kan vända en hel dag. Hur stor inverkar ni har på mig. 

 

Och folk som får en att känna sådär, ska väl nämnas som mer än bara vänner. jag skulle vilja kalla det kärlek.

Av den allra allra bästa sorten. 

igåår så var det föreläsning, efter att ha varit sjuk i två dagar så gick ja gupp tog en dusch och tog mig dit. efter föreläsningen satte jag och anna oss för att jobba med grupparbetet (resten av gruppen tyckte att dom kunde ta helg..) 

 

Linnea dök upp och bjöd med mig ut med några från hennes klass (hon går IC), förkyld som jag var tackade jag ändå ja. Hem vid tre, sen kom rebecca som jag sminkade och fixade håret på inför hennes finsittning, hon blev så fin! :') 

 

Sen fixade jag mig själv, sänkte två cider för att jag var nervös eftersom jag inte kände någon mer än Linnea inför kvällen. Vid kvart i sju tog jag två stolar och gick ner till Linnea som bor på våningen under mig, sen började förfesten, och det var så sjuuuukt trevligt verkligen! Så himla goa människor!!! Inte alls som min egen klass haha.. 

 

Sen drog vi vidare in mot stan, planen var bånken. Men kön var too much för mig (har blivit bortskämd med att vi aldrig stör i kö när vi går ut hemma ju? eller minns jag bara inte det? haha ) så jag och Victoria (som visserligen går VF) gick till subway sen skjutsade hennes pojkvän mig hem! :) La huvet på kudden vid två 

 

Idag har jag segt till tusen, nu är det winnerbäck (höstmusik deluxe) som spelas och jag ska ta tag i alla kläder som ligger överallt efter gårdagens klädångest.. ha en fin lördag fina ni! 

 

Och tills vi hörs, choose happiness!